Staten bör ges en signal om hur många migranter Sverige kan ta emot

När staten detaljstyr kommunerna i flyktingmottagandet brister både integrationen och lokalt ansvar. Det är dags att vända på modellen.

I denna debattartikel, publicerad den 3 mars 2022 i Norrtelje Tidning, argumenterar Staffan Tjörnhammar (M) för ett förändrat och mer verklighetsförankrat system för migration och flyktingmottagande. Artikeln är en replik till en ledare av Reidar Carlsson och anknyter till diskussionen om Ukrainakrisen, men lyfter samtidigt blicken till det strukturella problemet med hur staten organiserar flyktingfördelning i Sverige.

Tjörnhammar inleder med att understryka att Norrtälje självklart ska göra sitt yttersta för att hjälpa människor som flyr krig, särskilt från närområdet. Men han gör också en tydlig åtskillnad mellan extraordinära händelser som massflykt från Ukraina och den vardagliga migration som under lång tid blivit ett slags normaltillstånd i Sverige. Den nuvarande anvisningslagen, som tillkom efter 2015 för att hantera just en kris, har enligt Tjörnhammar blivit ett permanent instrument – trots att samhällets förutsättningar inte motsvarar det långsiktigt.

Artikeln lyfter Moderaternas beslut på förbundsnivå i Stockholms län, där man förespråkar ett systemskifte: kommunerna bör själva få meddela staten hur många migranter de upplever att de har kapacitet att integrera. Den modellen – en så kallad “bottom-up-struktur” – skulle ge staten en realistisk bild av vad Sverige som helhet kan ta emot, snarare än att centralt fördela personer enligt egna nyckeltal utan lokal förankring.

Tjörnhammar pekar också på det inbyggda systemfelet där staten ställer krav på kommunerna att ordna bostäder, samtidigt som lagstiftning inom planering, miljö och VA försvårar bostadsbyggandet. Det gör uppdraget nästan omöjligt att lösa, särskilt när flera politikområden – integration, bostadsbyggande och trygghet, hänger ihop men behandlas som separata frågor. Det nuvarande systemet skapar en motsättning mellan ambition och faktisk förmåga, något som underminerar både integrationen och tilliten till staten.

Han kritiserar även reglerna kring trygghet och ordningsvakter: kommunerna tillåts inte arbeta förebyggande utan måste vänta tills problem uppstår, vilket är ineffektivt och olyckligt för både tryggheten och samhällskontraktet. Om kommunerna däremot får ökat självbestämmande över mottagandet, menar Tjörnhammar, blir staten tvungen att lyssna mer aktivt på de verkliga behoven på lokal nivå.

Avslutningsvis bemöter han kritiken om att hans krav på kommunalt självbestämmande skulle vara orimliga i ljuset av Ukrainakrisen. Tvärtom menar han att kommunerna kommer agera ansvarsfullt även i extraordinära situationer, och att särskilda regelverk kan införas för just dessa. Det är inget skäl att hålla fast vid ett i grunden dysfunktionellt system.

Moderaterna i Norrtälje förespråkar en modell där frihet, ansvar och förmåga får styra, inte ett centralstyrt system som förutsätter att kommuner klarar av uppgifter utan att ges verktygen. Det är dags för ett skifte där stat och kommun samarbetar på riktigt, för integration som fungerar.

Läs hela artikeln hos Norrtelje Tidning
Publicerad 3 mars 2022
https://www.norrteljetidning.se/artikel/staten-bor-ges-en-signal-om-hur-manga-migranter-sverige-kan-ta-emot/